Visst är detta en underbar sång.

D.

http://www.youtube.com/watch?v=JlgNFwoApec

Dagens bok är August Strindberg av Olof Lagercrantz.

Den gavs ut 1979 och är standardverket.  Klarsynt, humoristisk, inträngande och framför allt analyserar Lagercrantz förtjänstfullt det komplicerade förhållandet mellan Strindbergs författarroll och privatliv.

Icke sällan gnällde Strindberg. Lagercrantz citerar Heidenstam i ett irriterat brev till vännen (sedan blev det annorlunda) 22 juni 1886: ” Du, ´tjänstekvinnans son´grinar illa åt vad hundratals bortskämda turister förtära med aptit. Din nervösa kinkighet har övergått till monomani; du ruvar över din fixa idé att det mesta är dåligt och onjutbart. Du började med missnöje över samhället och slutar med missnöje över biffar, foreller och alltför gredelina biljardbollar.”

Dag

Han har en sådan mild stämma. Och sjunger så väna melodier. En klassisk singer/songwriter som för tankarna till en tidig James Taylor och till en nutida skönsjungare som Michael Fracasso. Eugene Ruffolos musik kan karakteriseras som den perfekta bakgrunden för söndagens mjälla kalvstek. Denne New Yorksångare ska dock inte förpassas till något som är inställsamt och tandlöst - till det är han alldeles för bra.

“In A Different Light” suger tag med sin hjortskygga melankoli. Den består av tidigare utgivna Ruffolosånger som spelats in på nytt i en studio i Tyskland med ett fantastiskt rent och klart ljud som resultat.  

Den är utgiven på Stockfisch Records och distribueras via alerta bolaget Hemifrån i Sverige.

Dag

Oj. Shelby Lynne sjunger Dusty Springfieldlåtar på nya CD:n som släpps i slutet av januari.

Smakprov finns på hennes MySpace sida. Lågmält, jazzigt men med ett omisskännligt southern twang i rösten.

Låter mycket lovande.

http://www.myspace.com/shelbylynne

 Dag

Kunde inte inför 2008 motstå en liten ipod nano - lindblomsgrön. Den klassiska musiken får husera där utan intrång från rockens galärslavar. Bara pastoraler, skymningar och utbrott från bleckblåsare. Clara Haskils Mozart och Mullovas Bach samt en gnutta Mahler. Det sistnämnda förstås en paradox.

Dag

Vaknade upp den här morgonen och ville ha blues. Två färska samlingar på märket Blue Label går nu heta. “From New Orleans To Chicago Via Memphis” och “From LA to NYC Via Nashville”.  Artister som B.B King, John Lee Hooker, Muddy Waters, Leadbelly, Howlin´Wolf samsas med mer okända förmågor som Bleu Jackson, Sam Lay och Christine Kittrell.  Dessutom finns bidrag från Canned Heat och Commander Cody. Två mycket spelbara samlingar med oväntade kopplingar som ger nya insikter i genren.

Dag

När Jevgenij Sudbin spelar lyssnar man väldigt noga. Vad är detta för en sorts utökad känslighet?  Hur kan han röra tangenterna  med en sådan lätthet och framkalla en sådan tyngd?  Denna CD  med tre sonater och några småstycken av Skrjabin är ett under.

Om du aldrig tagit pianolektioner eller tagit femton eller etthundratvå - tag en till.

Dag

I Peter Kihlgårds nya -  och mycket läsvärda - roman Kicki & Lasse rusar den sistnämnde vid ett speciellt laddat tillfälle tillbaka till sin lägenhet och sätter på Ry Cooders “Bop till you drop”. Tredje spåret, slutet på The Very Thing That Makes You Rich (Makes Me Poor).  Money wouldn´t change it, no no.

Det är dagens låt och månadens bok.

Dag

Namnkunniga musikrecensenter har hyllat  debuten med The Good, The Bad & The Queen. Varför?  Den är - om ordet tillåts - saggig och tillika sepiatonad och renons på melodier.  Jag kan inte med skivan.

 Dag